Basilika

 

th[1]

Basilika

Basilika härstammar från Ostindien och odlades redan i det forntida Egypten som kryddväxt.  Odlandet av basilika är känt sedan det forntida Egypten. Växten hör hemma i Indien men infördes i Europa långt före vår tideräkning. Numera används den främst som krydda i sallader, soppor och kötträtter. I Indien är basilikan en helig växt och används i morgonritualer av personer från det allra högsta kastet, Brahminer. Förutom den i Europa mest kända basilikan som främst odlas i medelhavsregionen finns flera olika arter i Asien som spelar en viktig roll i bland annat thailändsk matlagning.

Den är också ett starkt tonikum och verkar antiseptisk, stimulerande och välgörande för en orolig mage. Basilikan sägs också vara urindrivande, kramplösande och lugnande. Basilikaolja som gnids in vid tinningarna sägs lindra huvudvärk.

Ämnena i bladen verkar kramplösande och lugnande, förr i världen ordinerades basilika som medel mot hysteri. Färska, finfördelade basilika blad verkar dämpande på hudirritationer. Basilika är en av de många kryddor som ingår i chartreuse likör

Medicinsk verkan: Te av torkad växt är kramplösande, lugnande och matsmältningsbefrämjande. Sårläkande vid utvärtes bruk.

  • Mot stressrelaterat magknip: ½ – 1 tsk torkad basilika i en kopp kokhett vatten 3 gånger om dagen i några dagar.